Efter en vecka på ön spontanåkte vi till Gotland för att vara kära och se på Tomas Andersson Wij i Metodistkyrkan i Visby. I sammanlagt tre veckor har vi umgåtts mer eller mindre bara med varandra, det har gått bra. Vi har överlevt två prövningar; Ikea OCH semester. Och vi tycker fortfarande om varandra, mer och mer för varje dag. Om det här inte är kärlek så vet jag faktiskt inte.
Inatt är alltså första natten jag sover ensam på tre veckor. Läskigt. Ikväll botar jag min sällskapssjuka med att bjuda över världens bästa kompis Stefan på middag. Mycket för att jag vet att han inte äter annars och för att vi inte setts på ett bra tag. Det kommer att bli hur bra som helst. Det brukar bli det.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar