We dance to the sound of sirens

Jag sitter och kollar på Jimmy Kimmel och inser att jag sett det här avsnittet en gång tidigare. The Jonas Brothers är med, de sjunger och står i och det enda jag kan tänka på är hur unga de ser ut. Ja egentligen är de ju runt min ålder allihop men de ser verkligen ut som små dockor, precis som barnen på förskolefotona gör. Rosiga och alldeles lena.

Gud vad sjukt av mig att ens dra den liknelsen men det är väl så... när man är vaken hela nätterna. Man blir lite dum i huvudet.

Var inne på BR häromdagen helt random för att slå ihjäl lite tid. Insåg efter en stund hur konstigt det är att gå ensam i en leksaksaffär utan att ha ett mål att införskaffa något och typ bara chilla. Kolla lite på barnen och skratta lite åt deras entusiasm inför saker som jag fann samma glädje i för en sisådär 15 år sedan jag med. Kom på mig själv och kände mig lite pervers. Jag gick därifrån och åkte till jobbet 45 minuter tidigare än planerat istället.