Ja lite sommarvärme skulle ju inte helt sitta fel.

Okej det har bara varit september i tre dagar. Men ändå, sommaren känns så himla avlägsen när höstkappan åker på (jag har en ny jag har en ny). Jag vill ha på mig tischa och kjol och bara gå ut. Inget strul med strumpbyxor och koftor (som jag aldrig verkar få nog av). Men mest saknar jag de lååånga nätterna, inte bara för att man kunde vara upp mycket längre med tanke på ledighet (& att ålderdomshemmet gav mig grymt sköna eftermiddagstider hela sommaren) utan också det faktum att det faktiskt var ljust mer eller mindre hela nätterna. Det är det bästa jag vet - att sitta ute kl 2 på morgonen i någon sorts blandning av ljus och mörker. Det är lite romantik över det hela.